
Andfåglar
Fågelgruppen omfattar svanar, gäss och änder. Dessa fågelgrupper innefattar förhållandevis stora och tunga individer som kräver styva flygpennor för att kunna lyfta. Handpennorna bland dessa arter är dessutom förstärkta på undersidan med en glänsande förtjockning, som följer skaftets längdriktning på innerfanet med en kontrasterande kant och som lättast kan ses då man vrider på pennan i sidled. Denna karaktär förekommer endast hos denna grupp men kan anas hos duvor. Dylika handpennor är således lätta att känna igen och utesluter därför de flesta andra fågelgrupper.
Armpennorna hos andfåglarna är genomgående kraftigt böjda i sidled. Bland simänderna har denna fjädergrupp iögonfallande vingspeglar med artspecifika färger och teckningar. Gäss och svanar har enfärgade armpennor utan vingspeglar och detsamma gäller även flera arter av dykänder.
Antalet stjärtpennor bland andfåglarna varierar beroende på art, med 14 – 20, vilket är avsevärt fler än hos de flesta andra fågelgrupper. Även utseendet och proportionerna är typiska bland denna fågelgrupps stjärtpennor. De är förhållandevis korta men breda och ofta spetsiga. Dessutom är samtliga stjärtpennor böjda i sidled. Denna böjning ökar succesivt och är markant utåt kanterna.


Bergand (Aythya marila)

Bläsand (Anas penelope)

Bläsgås (Anser albifrons)

Brunand (Aythya ferina)

Ejder (Somateria mollissima)

Gravand (Tadorna tadorna)

Grågås (Anser anser)

Gräsand (Anas platyrhynchos)

Knipa (Bucephala clangula)

Knölsvan (Cygnus olor)

Kricka (Anas crecca)

Prutgås (Branta bernicla)

Salskrake (Mergellus albellus)

Skedand (Anas clypeata)

Småskrake (Mergus serrator)

Snatterand (Anas strepera)

Stjärtand (Anas acuta)

Storskrake (Mergus merganser)

Svärta (Melanitta fusca)

Sädgås (Anser fabalis)

Vigg Aythya fuligula

Vitkindad gås (Branta leucopsis)
